Ja, jag är ingen bloggare, skriver bara lite då och då, om mitt liv, min familj, tankar, mat o bak. Men ibland så är det skönt att få nå ut med ens innersta tankar. Idag så kan jag tänka, tänk om mamma kände det så här som jag känner. Men herregud jag vet att min mamma ville bara väl, ja jag vet, men vet alla ni i hennes närhet. Jag kan inte ångra de jag har gjort mot henne eller tyckt om henne. Men jag kan ändra på mig, tänka efter före. Men idag så känner jag mig som en mamma som alltid behöver hjälp, med bilen eller vad de nu är. att jag är en idiot som aldrig klarar mig själv, en som alltid som ställer krav. Jag vet att vi föräldrar är pinsamma och dryga, men vi vil inget illa. Vill man inte hjälpa till så säg de direkt... MAMMA JAG VILL INTE HJÄLPA DIG;;; FATTA DE! Hmm jag är inte en idiot, jag fattar de!! För då kan jag lämna in bilen till någon som är villig att hjälpa mig. Men sen kommer min tanke.. JA, varken du eller jag finns här för alltid, jag kommer inte att ringa dig i tid o otid, tjata om ditt o datt. En dag så står du där utan mig, det kan gå fortare än du och jag tror. I min värld så tänker jag tjänster och gentjänster. Det sa en väldigt vis granne en gång i tiden, Per du ska veta att du och Birgitta alltid finns i mina tankar. Men jag hoppas att du mamma att vet jag alltid fanns till här för dig, att jag alltid såg till att du hade de bra. ,Det fanns saker du gärna jag skulle vilja göra, men inte gjorde, ja jag vet att om vi kanske kom i tid, ja så kanske dina metastaser inte hade tagit grepp om din hjärna. Jag kan inte göra saker ogjort, ja de kan ingen, men pappa du finns här och jag gör allt för dig, du finns och jag kan finnas till för dej här och nu. Tack för allt du gör för mig och Rickard, tar hand om Märta, när vi jobbar.. Du är en klippa som tar dig tid som går ut med henne. Du ska veta att jag älskar dig, pappa.